Koft-KAL del 9. Knappkant

Jobbar träget på med koftan och inser att jag faktiskt har en chans att kunna börja använda den innan 31/1, som är slutdatumet för knitalongen. Det är väldigt kul att se med-KAL-arnas färdiga koftor som börjar checkas in här.
Jag har nu stickat ärmar, och de blir trekvartslånga. Jag gillar den längden, är de längre går jag ofta och drar upp. Så nu när jag har en chans att bestämma själv så...

I går kväll stickade jag första knappkanten - den vänstra. Jag var tvungen att kolla det där med dam-och herrknäppning på tröjor innan jag satte igång, och jag vet inte hur viktigt det är med det, men min mormor tyckte det var mycket viktigt när hon levde, ja, på gränsen till skandalöst att en dam bär en kofta med herrknäppning. I alla fall, alla mina köpekoftor hade knapparna på vänster sida och knapphålen på höger, så då antar jag att det är den officiella damknäppningen och gör mormor glad om hon ser mig.
Knappar har jag också valt. Min bästa lokala knappaffär hade inventering denna veckan, och det orkar jag inte vänta på , så jag gick till en närbelägen tygaffär som hade alldeles tillräckligt att fundera över. Jag hade en tydlig bild i huvudet, en liten, matt silverfärgad gärna med lite keltiskt inslag typ flätor och rankor på. Men njaee, jag hann både över pärlemorknappar och småblommiga turkosa plastknappar innan jag bestämde mig för en liten, matt bronsfärgad slät knapp utan minsta dekorationer. Så här ser det ut:

Tolv små bronsknappar blir det!
 

 

Nu - den sista knappkanten med knapphålen och sedan börjar det närma sig på riktigt!

Koft-KAL del 8. Första ärmen

Ärmar är lite svarta-hålet-stickning... Ni vet, man stickar och stickar och det syns ingen skillnad, det känns som man bara plöjer ner massa garn och timmar i något som ser likadant ut när man slutar som när man började.
Här är jag nu:

Ser ut som några mystiska ränder i nederdelen, men de finns inte i verkligheten!

Jag har valt att ha trekvartsärm, så jag är ett par centimeter under armbågen och har precis börjat med ärmresåren med 3,0mm stickor, dvs en halv mm tunnare än resten av koftan.
 Lite detaljer:

Raglanökning, 2 m bred. Snyggt tycker jag. På nästa kofta blir det fläta där istället.

Kilen under ärmen

Under armen, där jag lade upp 14 maskor, minskade jag efter 2 centimeter,4 m varannan gång och 2 maskor varannan. När jag bara hade 2 maskor kvar fortsatte jag att minska 2 m var femte varv. Ärmen blir inte tight, men med lite lite vidd, som jag tänker binds ihop i nederkanten av lite bredare resår.
Förändringar jag tänkt på till nästa kofta (för det här är ju lite beroendeframkallande):

•  Fler maskor i framstyckena och färre i ärmarna från start. Den främre raglanökningen tycker jag nu hamnar en liten aning för långt fram.
• Lite tightare ärmhål, vilket kanske kommer ge sig automatiskt om man minskar på antalet ärmmaskor från start. Är lite fundersam över om överärmen blir väl vid. Inte så att jag kommer göra om eller irritera mig på det, men som ett notat för nästa gång.
• En fläta i raglanökningen skulle jag vilja prova. Såg det hos min med-KALare Fru Gecko och det var ju kul!

Så -fortsätter nu plöja ned tid i ärmarna!

Koft-KAL del 7. Nyfikenheten

Här är jag just nu:

 

 

Det vill säga, kroppen är färdig och det är upplagt för ena ärmen. Jag gjorde under-armen-kilen och intagningar i ryggen, vilket blev en väldigt bra passform för mig. Jag kände mig inte orolig eller frustrerad, utan det var en go känsla att känna att jag vet vad jag gör och kan anpassa formen efter hur jag vill och att jag vet hur jag ska göra!

Under mellandagarna umgicks vi med släkten, bland annat min svägerska som har Min Stickbutik, en härlig garnbutik i Falköping. Hon har dessutom en skön hantverkskänsla och är van att sticka utan exakta instruktioner, så hon föreslog ett par förkortade varv även i ryggen nedanför midjan, så koftan blir lite längre i bak än i fram. Lade in 3 sådana varv, och blev nöjd med resultatet. Avmaskade sedan med en ny avmaskning, Ribbing Bind Off, från boken Cast On, Bind Off av Cap Sease. Jag tycker det blev prydligare och renare än min vanliga avmaskning, nedärvd sedan generationer. Så här ser nederkanten fram ut:

Nu hoppas jag på lite ärmstickning och en god film under nyårsdagens eftermiddag. Oddsen verkar dock tveksamma då jag under hela inlägget haft ett mycket ilsket barn skrikandes i ena örat...

Vill också berätta för alla mina med-KALare hur mycket jag uppskattar att se era arbeten - det har varit en stor behållning med hela projektet! Men nu måste jag nog ta hand om barnet...

Koft-KAL del 6. Under ärmarna

Så har även nu jag kommit tillräckligt långt för att ta av ärmmaskorna. Jag tyckte det var svårt att bestämma mig för när jag var lagom långt, men när mittmaskorna i sidan kunde mötas under armhålan med lite luft emellan kändes det ok. För säkerthets skull mätte jag raglan-linjen på en favoritkofta, som blev 26 cm från halsringningg till under armen, och det visade sig stämma perfekt med mitt nuvarande koft-mått.
Problemet blev då att den var lite smal över ryggen, beräknat på masktäthet och bystmått, det fattades 28 maskor för optimal vidd med den "ease" jag ville ha. Läste i instruktionerna att man inte skulle lägga upp mer än 6 cm under armen för att inte få obehagligt mycket tyg där, och när jag lagt upp 14 maskor under vardera arm blev det strax under 6 cm, så det verkar funka. Känns bra när jag provar, och jag har höga förväntningar!
Nu håller jag på att minska under-arm-kilen, men minskar var 3:e cm istället för var 5:e, eftersom jag har så många maskor, och var 5:e cm på 2 ställen i ryggen för svanken.
Så här långt har jag kommit.

Blev just lite attackerad av koftan, antagligen pga min ouppmärksamhet, då jag missat att vrida flätorna de senaste fyra varven. Var lite besvärligt, eftersom jag inte ville repa upp resten, men satte en strumpsticka i flätans maskor så långt jag ville repa upp och stickade om bara de 16 maskorna på båda sidorna. Kändes ändå smidigt att kunna fixa till sin stickning så!
Jag tycker det är fantastiskt att få följa er andra och ert jobb, och det känns kul att sticka när man vet att det arbetas parallellt på andra koftor runt om i landet! Tack för den inspirationen!
Nu kör vi vidare!

Ett par mycket personliga vantar

Jag brukar ha två projekt på gång. Ett större - just nu koftan till KAL-en - och ett mindre att ha som tidfördriv under pendling till och från jobbet.
Mitt senaste pendlingsprojekt är precis klart, och det är lite speciellt för mig. Jag har en barnmorskekompis som är fullkomligt galen i Åtvidabergs FF. Hon är dessutom mångårig Vätternrundare och ovanpå detta en fantastiskt duktig barnmorska. Hon är inte den som ber om något, men jag har förstått att hon skulle gilla ett par vantar. Så jag har satt ihop ett mönster åt henne och stickat i tvåtrådigt ullgarn från Ullcentrum.

Tummens mönster eftersom hon är en stjärna. Men...



...när tummen fälls ned ligger en bäbis gömd där med huvudet nedåt som väluppfostrade bäbisar ska...

Hon ska få dem som överraskning när hon jobbar helgpass i helgen, och jag är riktigt nervös över vad hon ska tycka...

Åtvidabergsmärket har jag komponerat ihop själv, ska kolla om jag kan lägga ut det här med tanke på att det säkert är ett reg trademark. Fotbollsspelaren har jag tagit härifrån och cykeln kommer härifrån.

De ligger just nu på blockning - jag gillar verkligen att blocka tvåfärgade vantar, de blir så jämna och fina - sedan ska de ruggas och bli vindtäta innan de vandrar ut i världen.

 

Så istället har jag fått chansen att börja på ett par strumpor jag har velat göra länge - Pucker. Visst är de fantastiska? Bilder kommer när jag tagit mig en bit...



Koft-KAL del 5. Snabb uppdatering

Åh, vad detta är roligt. Och det går mycket långsammare framåt än jag tänkte, täcker knappt axlarna än. Är mycket nyfiken på om "det kommer  fungera"...
Så här ser det ut just nu:

Anings suddig bild, men fick kompromissa, då blixten suddar ut alla kontraster i flätorna...
Har hittills gjort 3 korta varv i ryggen och det kan nog bli något till. Tänkte mig dock lite längre ned för att inte skapa en kamelpuckel precis i nacken.
I öronen: The Knitmoregirls Podcast
Ska nu se hur det går för er andra!

Koft-KAL del 4.

Det här börjar kännas läskigt och samtidigt har jag ett otroligt sug efter att fortsätta sticka för att se hur det blir!
Men tillbaka några dagar - jobbet attackerade och bredde ut sig några dagar, så jag kunde inte sätta mig och skissa på hur jag skulle starta halsringningen förrän 4 dagar efter vi hade fått instruktionerna. Väldigt frustrerande!
Jag har två flätpaneler på varsin sida om knappslån, de är 16 maskor breda vardera och så en kantsticka utöver det, eftersom jag ska sticka på knappslån efteråt. Jag tycker också det är snyggt med lite bredare raglanökning, så jag vågade mig i alla fall på 2 maskor breda ökningar.
Det gjorde att min skiss för upplägg ser ut så här:

Lade upp i går eftermiddag och stickade 3 cm resår och började på ökningar och flätor under Hamiltonfilmen i går kväll, så nu ser det ut så här:

Inser att min lilla anteckningsbok borde häftas ihop med koftan, och kan sedan dra in enorma summor på Sotheby´s, i alla fall om jag får bestämma dess värde...

Har också avslutat två andra projekt.

Mönster: Sassenach Claire Outlander scarf, inspirerat av vad Claire Beauchamp i någon scen har runt halsen i Outlander-filmatiseringen. Stickades i Indiecita Alpaca m stickor 15 mm - och höll då 4 trådar garn parallellt för att få lite tjocklek på garnet. Skulle egentligen vara ett Super Chunky- garn men jag ville hellre utnyttja något mjukt jag redan hade. Har använt den mycket redan!

Nästa färdiga projekt är

 Mönster: In the Moment av Joji Locatelli. Garnet är Silk Blend i två olika blåmelerat och silvergrått från Manos.  Den kvinnan kan göra vackra mönster - kolla in hennes samling på Ravelry! Sjalen fick debutera på glöggfest förra helgen och det kändes bra!

Och nu - surfa bland KAL-kollegornas framsteg!