Det vill säga, kroppen är färdig och det är upplagt för ena ärmen. Jag gjorde under-armen-kilen och intagningar i ryggen, vilket blev en väldigt bra passform för mig. Jag kände mig inte orolig eller frustrerad, utan det var en go känsla att känna att jag vet vad jag gör och kan anpassa formen efter hur jag vill och att jag vet hur jag ska göra!
Under mellandagarna umgicks vi med släkten, bland annat min svägerska som har Min Stickbutik, en härlig garnbutik i Falköping. Hon har dessutom en skön hantverkskänsla och är van att sticka utan exakta instruktioner, så hon föreslog ett par förkortade varv även i ryggen nedanför midjan, så koftan blir lite längre i bak än i fram. Lade in 3 sådana varv, och blev nöjd med resultatet. Avmaskade sedan med en ny avmaskning, Ribbing Bind Off, från boken Cast On, Bind Off av Cap Sease. Jag tycker det blev prydligare och renare än min vanliga avmaskning, nedärvd sedan generationer. Så här ser nederkanten fram ut:
Nu hoppas jag på lite ärmstickning och en god film under nyårsdagens eftermiddag. Oddsen verkar dock tveksamma då jag under hela inlägget haft ett mycket ilsket barn skrikandes i ena örat...
Vill också berätta för alla mina med-KALare hur mycket jag uppskattar att se era arbeten - det har varit en stor behållning med hela projektet! Men nu måste jag nog ta hand om barnet...
