I morgon ska ett av barnen på fotbollsmatch. En bra bit bort. Ända till Vadstena ska de. Och vad upptäckte jag då - om inte att Vadstena Ull&Garn ligger där... Och vips ökade mitt intresse för en fotbollsmatch för tioåringar med oerhört många procent. Så min hemliga plan är att strosa runt lite i Vadstena innan matchen och råka hamna just precis på Ull&Garn (har inte kollat var det ligger, kanske mitt ute på landsbygden, må så vara då i så fall...). Och kanske ligger en glassaffär strax bredvid, så maken och barnen kan vara lyckliga på sitt håll.
Men seriöst - varför finns det en sån dragning till garnaffärer? Om man ska vara ärlig är ju rutinutbudet i en garnaffär ganska likartat - tänk Drops alla varianter, M&K och lite Järbo raggsocksgarner. Men vad får oss att ändå gå in och kolla läget lite diskret? Inte är det att de ska ha ett fantastiskt lammullsgarn för 300 kr/hg, det spontanhandlar man inte. I alla fall inte jag, inte utan planerat projekt. Utan förstås hoppet om ett fynd. Något som man gått och haft i bakhuvudet men inte hittat rätt garn till. Och nu ligger det där i en flätad korg på golvet, lite inskjuten under en hylla. Rätt tjocklek, rätt färg, rätt mängd, rätt...allt. För halva reapriset, utan att man kan förstå varför.
För min del hoppas jag också på böcker, tidningar och småhäften jag inte sett tidigare. Har en liten - eller ja, ganska stor - dragning till i Sverige apdyra brittiska eller amerikanska sticktidningar, blir så inspirerad... Och ibland ligger de där till utförsäljning för att de är från 2011. Eller någon lokal liten historia med vantmönster som inte går att få tag på nånannanstans för att den är så lokal.
Det är ju det som är den stora charmen med detta hantverket, att det finns grymt mycket på internet, men också så otroligt mycket som aldrig kommer att finnas där, utan bara i stora vida verkligheten.
Hur det blir i Vadstena återkommer jag om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar